Jag pratade med hans fröken Marie idag när jag hämtade honom, hon förstod att barnomsorgen trycker på och vill ha hans plats. Dessutom om vi ska söka ny plats så måste vi göra det NU! Stressen och pressen känns kan jag säga. Tänk om vi hade lite mer tid...
Oliver ska få gå en dag extra nästa vecka för att se om det bara var tillfälligt eller om hans blyghet/osäkerhet har "gått över" Tänk vad skönt det skulle vara om han äntligen gillar dagis och känner sig hemma där! Men ändå så kvarstår en ny inskolning på den andra avdelningen, och kommer det att funka? Hjälp, vad ska vi göra? Personalen på Olivers dagis/avdelning hjälper oss om det är så att vi vill ändra oss, att han ska vara kvar. De förstår att "byråkratin" tänker inte på barnet utan bara på platsbristen!

Igår kväll fick jag ut och leta hund! Knäppa Eddie smet och var borta ca 1,5 timme. Magnus släppte ut honom (utan koppel) före midnatt och glömde sen bort honom!! Jag kan inte bara sitta och vänta utan gick först ut och ropade på honom, men ingen hund i sikte. Då gick jag hem och tog bilen istället, körde runt och letade, ropade och visslade, men nej. Till slut ringde Magnus och sa att han kommit hem, när jag kommer hem känner jag stanken från honom så fort jag öppnar dörren. Han har rullat sig i skit!!! "#&¤&&%/ hund!!! Det är inte första gången men det var extremt mycket, han var nästan helt täckt, det var säkert därför han inte vågade komma hem. Så det var bara att duscha hund kl 1 på natten, sen vaknade Alvin alltför tidigt i morse så jag har varit jättetrött idag.
Såååå, nu är det dax att krama kudden!
Ha det gottis!
//Julia